Stunder..
Helgen har passerat, barnen har varit här, svärfar har varit här, min stora syster har varit här och min lilla syster har ringt. Jag har upplevt alla sorters känslor, allt från glädje, irritation, omtanke, trötthet, ja i stort sett alla känslor har varit representerade..Registret som finns inom mig har kommit till användning, jag kan lugnt säga att jag är glad att alla finns..
Helgen gick mot sin ände, en efter en lämnade barnen hemmet för att vara hos sin andra förälder en vecka, det ska vara rättvist.. Svärfar stannade längst, när jag kom hem från arbetet igår stod maten på bordet, sen väntade vi in frun och åt en härlig middag.. Vi körde sedan svärfar till bussen.. Nu är vi ensamma!! Äntligen!! Eller??
Då kommer vemodet krypande, längtan efter det jag för en dag sedan bara ville ha försvann lika fort som vi blev själva.. Sorgen att inte kunna eller klara av att leva livet genom min egen kraft, genom min egen trygga person är stor.. Jag är en person som inte riktigt orkar med mig själv, jag ifrågasätter ofta hur det kommer sig att livet blir så mycket jobbigare när jag blir ensam.
Kan det vara så att när ensamheten gör sig påmind så finns det inget som drar bort min uppmärksamhet från mig själv? Nu sitter jag istället där och känner det jag hela tiden flyr ifrån, nu måste jag smaka på känslan som finns där inne.. Ibland kommer jag mig själv så nära att det är otäckt, då kan jag sitta ner och trösta mig själv i en värld som springer förbi, då blir det för ett ögonblick tyst och lugnt... då känner jag tröttheten och lugnet, här vill jag vara...
Jag har ännu inte förstått meningen med livet, jag tycker mig se att andra har ett liv som rullar på, de lever på ett sätt som jag skulle vilja leva, de känner känslor som gör att livet blir just livet. För mig kan det kännas frustrerande att känslorna finns där så mycket och så ofta eller ibland inte alls..
Livet blir som ett gigantiskt tetris, rätt kloss på rätt plats annars är det game over.. Sen kommer känslorna i efterhand..
Mycket tankar som far igenom huvudet igen, tack för ditt fina inlägg igen i din blogg Pia!! Ni som vill se vad jag menar hänvisar jag till mina länkar, klicka på Pia och titta i hennes blogg..
Idag är jag ledig, jag ska sätta mig i soffan och titta på tv, jag ska krama om mig själv och säga "du är ok, du duger".
Något jag inte klarar av är när människor säger klyschor som "ta vara på dagen" eller "lev idag imorgon kan det vara försent".. Om vi alla var utan känslor så kunde vi följa dessa deviser, om vi inte hade en historia som skapat oss kanske det gick bra. Nu ger dessa slogans inte mer än när man får höra "sassa brassa mandelmassa osv " ungefär..
Ha en trevlig vecka med skolavslutningar och allt annat!! // J
Helgen gick mot sin ände, en efter en lämnade barnen hemmet för att vara hos sin andra förälder en vecka, det ska vara rättvist.. Svärfar stannade längst, när jag kom hem från arbetet igår stod maten på bordet, sen väntade vi in frun och åt en härlig middag.. Vi körde sedan svärfar till bussen.. Nu är vi ensamma!! Äntligen!! Eller??
Då kommer vemodet krypande, längtan efter det jag för en dag sedan bara ville ha försvann lika fort som vi blev själva.. Sorgen att inte kunna eller klara av att leva livet genom min egen kraft, genom min egen trygga person är stor.. Jag är en person som inte riktigt orkar med mig själv, jag ifrågasätter ofta hur det kommer sig att livet blir så mycket jobbigare när jag blir ensam.
Kan det vara så att när ensamheten gör sig påmind så finns det inget som drar bort min uppmärksamhet från mig själv? Nu sitter jag istället där och känner det jag hela tiden flyr ifrån, nu måste jag smaka på känslan som finns där inne.. Ibland kommer jag mig själv så nära att det är otäckt, då kan jag sitta ner och trösta mig själv i en värld som springer förbi, då blir det för ett ögonblick tyst och lugnt... då känner jag tröttheten och lugnet, här vill jag vara...
Jag har ännu inte förstått meningen med livet, jag tycker mig se att andra har ett liv som rullar på, de lever på ett sätt som jag skulle vilja leva, de känner känslor som gör att livet blir just livet. För mig kan det kännas frustrerande att känslorna finns där så mycket och så ofta eller ibland inte alls..
Livet blir som ett gigantiskt tetris, rätt kloss på rätt plats annars är det game over.. Sen kommer känslorna i efterhand..
Mycket tankar som far igenom huvudet igen, tack för ditt fina inlägg igen i din blogg Pia!! Ni som vill se vad jag menar hänvisar jag till mina länkar, klicka på Pia och titta i hennes blogg..
Idag är jag ledig, jag ska sätta mig i soffan och titta på tv, jag ska krama om mig själv och säga "du är ok, du duger".
Något jag inte klarar av är när människor säger klyschor som "ta vara på dagen" eller "lev idag imorgon kan det vara försent".. Om vi alla var utan känslor så kunde vi följa dessa deviser, om vi inte hade en historia som skapat oss kanske det gick bra. Nu ger dessa slogans inte mer än när man får höra "sassa brassa mandelmassa osv " ungefär..
Ha en trevlig vecka med skolavslutningar och allt annat!! // J
Kommentarer
Trackback