jumo "idag, igår, imorgon"

Läkaren konstaterade det faktumet jag anade, mitt hjärta är full friskt! Härligt att få den diagnosen... Han sa att krämporna i hjärtat troligtvis beror på stress, och det är väl inte ett så tokigt antagande.. Skönt var det att åka hem därifrån i allafall... 

Jag kan ibland bli väldigt negativ och mörk i mina tankar, jag känner själv hur jag faller. Det som är en röd tråd och som står för sorg i mitt liv är avsaknaden av min dotter, hur jag än försöker och hur jag än gör så tar hon mer och mer avstånd ifrån mig. Jag förstår inte varför och det gör mig förtvivlad. Jag har försökt på alla sätt att klara mig själv i denna relation men det går inte, när man upptäcker att man går sönder så måste man någonstans börja reparera sig själv för att man ska överleva..

Alla som känner mig och har varit med från början vet hur jag kämpat, hur jag pendlat och skjutsat och hur jag gjort allt för att det ska fungera.. Jag vet bara inte vad jag ska göra längre, det äter upp mig just nu, min saknad blir så stor att jag inte orkar riktigt ibland..

Det enda jag inte gjort är att jag själv backat, att jag slutar höra av mig, att jag börjar leva mitt liv efter att vi faktiskt inte har en relation. Vet inte riktigt om jag vill ha det så, vet inte riktigt óm jag är beredd att ta det steget... Måste nog det ändå snart för annars har jag inget kvar.. vad är rätt? Vad ska jag göra? Ge mig ett råd någon....

Vill bara säga att jag älskar min dotter.....

Bara för att avsluta ett dystert inlägg så måste jag hylla någon eller något. Jag bokstavligen älskar RIX morgon zoo på radion, det finns inga som får mig att skratta så gott som de som arbetar där! Tack Titti, Roger, Jan och Fylking! Fan vad ni är bra!! Ni är de enda som kan få mig att skratta högt före klockan 9 på morgonen.. :-)
Och tack Fru Wesse för din kommentar... Jobba inte ihjäl dig nu bara..

Ha en trevlig måndag.....// J